När man ska sluta äta godis (eller socker över lag), så är det bra att hitta ett nyttigare alternativ när suget sätter in. Jag har definitvt hittat mitt nyttiga alternativ som har blivit mitt nya "beroende".

Jag bara älskar, älskar blåbär. Det ska inte vara vilka som helst utan de stora, som är mycket godare att äta som de är (helst lite halvtina). Problemet är att "alla" andra i stan också verkar tycka det för de tar alltid slut. Så vad gör en tjej som jag då? Jo, jag köper så klart tre paket på en gång :)

Ett litet tips på nyttigt godis. Passa på att köp hem massa vindruvor (utan kärnor) när det är billigt och frys in i lagom portioner. Perfekt att plocka fram när man är lite sugen och äta när de är lite halvtinade. Köttet inuti smakar lite som Piggelin (beroende på hur söta vindruvorna är). Supergott!

Har du testat detta någon gång eller kanske du kommer göra det nu? Vad tyckte du? Berätta gärna!

Nu närmar det sig tre månader utan godis och jag är fortfarande förvånad över att jag klarat det så här långt. Jag som inte ens klarade en dag utan godis tidigare. Samtidigt så gäller det att inte börja slappna av helt för helt plötstligt dyker godismonstret upp. Den som gör att jag drar in luft genom nästan när jag går förbi smågodiset på ICA, bara för att få mig en doft av det goda. Det är också den som gör att jag känner ett sting av saknad när jag inser att de fått nytt och godare godis bland smågodiset, var av en av dem är min favorit. 

Det som ändå är bra att jag numera har så pass mycket styrka att stå emot och det faktum att det egentligen går över lika fort som det dyker upp.

So far so good!

När jag kollade över min inlägg lite så insåg jag att det var längesedan jag gav en update om hur det går med att hålla mig undan godiset.

Jag kan meddela att det går oerhört bra! Jag är fortfarande godisfri och är nu inne på dag 52. Visst finns det dagar som är jobbigare än andra, men trodde att jag skulle sakna godiset mer än jag gör. Däremot så har det slunkit ner läsk och fika, så efter nyår så kommer jag att ta det ytterligare en nivå. Vad det innebär kommer jag att berätta om i ett senare inlägg!

Fyra hela veckor utan godis idag. Jag vet att jag borde vara over the moon, men är ingen bra dag idag i övrigt. Min vinterdepression gör sig påmind på allvar och mår förjävligt rent ut sagt. Men innerst inne vet jag att jag är förbannat stolt över mig själv att jag klarat mig utan att knarka godis, något jag för bara ett par månader trodde skulle vara omöjligt. En månad utan godis kan tänkas vara ganska kort tid, förutom när man är i ett beroende, då är det en förbannat bra början!

För ett tag sedan så surfade jag in på en sida om sockerberoende. Där hittade jag testet nedan om sockerberoende. Jag svarade jag på fem eller sex (beroende på hur man tolkar fråga nr. 2)...

Är du sockerberoende?

1.Har du, under det senaste året någonsin ätit mer sötsaker än du tänkt dig och/eller fortsatt använda socker när du inte tänkt dig det? JA NEJ

2. Har Du under det senaste året, försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket sötsaker? JA NEJ

3. Har Du, under senaste året känt att Du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med sötsaker?
JA NEJ

4. Har någon, under senaste året, t.ex. familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när Du äter sötsaker?
JA NEJ

5. Har DU, under senaste året någonsin varit helt upptagen av tankar på när DU ska få äta eller köpa sötsaker?
JA NEJ

6. Har DU, under det senaster året, någonsin använt sötsaker för att lindra känslomässigt obehag så som nedstämdhet, ilska eller tristess?
JA NEJ

Med fyra eller fler positiva svar finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende.

Kämpar du mot ett sockerberoende och behöver stöd? Skicka iväg en kommentar så kanske vi kan stötta varandra!

Eftersom jag skriver en del om hur bra det går just nu med min kamp att hålla mig godisfri, så varför inte ett inlägg lite om hur det är när jag lever mitt uppe i beroendet?

Det är så lätt att lura sig själv och tänka "men om jag håller mig till en dag i veckan, det borde funka...", när det i praktiken inte alls fungerar. Lika lite som det fungerar att tänka "men jag ska bara ta en bit..." En bit existerar inte i en godisberoendes värld. Jag kunde gå till affären bara för att köpa godis, men kom så klart på en ursäkt för att det var något annat jag "måste" köpa. Det blev inte bara en sak heller. Köpte jag en chokladbit så var jag tvungen att ha en läsk också för annars blev jag ju törstig. Och inte kunde jag bara köpa en chokladbit utan då blev det något i laktris-väg också, men då var jag tvungen att köpa något mer för att jämna ut det lite... Så kunde jag hålla på. Trots att jag varit ordentligt godissugen så kunde jag vela länge i affären för var egentligen inte sugen på någon specifikt utan ville bara ha min drog och stilla beroendet. 

Grejen är den att jag kunde äta godis tills jag mådde illa och då åt jag några bitar till och under hela tiden (även innan illamåendet) så reflekterade jag egentligen inte över vad det smakade. Det var som att jag gick på autopilot. 

Jag bor själv, men det hindrade inte mig ifrån att gömma undan godis. Det kunde ju komma någon på oväntat besök... Hände även att jag smugglade med mig godis när jag hälsade på föräldrarna över helgen som jag åt av när de andra sov.

När jag var sjuk så kunde jag släpa mig ut varje dag bara för att få mitt godis. Det var värt det att vara helt slut sen, bara jag fick min fix. 

Jag kunde fantisera en hel dag på jobbet om att få gå till affären och köpa godis när jag slutat. Om att få stoppa den där första godisbiten i munnen. Fanns det kakor på jobbet så kunde jag ta en när ingen såg så jag skulle klara mig tills jag kom till affären. 

Godiset (även annat sött om jag struntade i godiset) har varit ett sätt för mig att hantera känslor. Var jag glad, arg, ledsen, stressad, trött eller bara rastlös och uttråkad så åt jag godis. Hade det varit en bra dag så kunde jag äta godis för att fira och hade det varit en jobbig dag så tyckte jag att jag gjort mig förtjänt av lite godis. Godis fanns alltid med i bilden.

Jag har medvetet valt att skriva i då-form, inte bara för att jag i skrivandets stund varit godisfri i 24 dagar utan också för att jag är riktigt motiverad att jag ska förbli fri.

Två veckor har kommit och gått. Inne på 13:e dagen utan godis och so far so good. Det har varit några tuffa dagar med godissug men har lyckats överkomma dem. Dock har det blivit annat med sött så är ju inte bra det heller, så nu blir det ännu hårdare tag. Men eftersom godis är min stora svaghet så är bara det faktum att jag inte valde det istället något bra. Det var väldigt nära att jag ville ge efter, men jag var stark och stod emot. Sedan kan man ju alltid diskutera hur bra det var att äta annat med socker. Men som sagt, bättre det än godiset för det hade varit hundra gånger värre. 

Jag har varit lite dålig på att komma på det där med belöningarna, men jag köpte mig faktiskt en kjol från Gina Tricot, som fick bli en belöning för att jag klarat två veckor. Denna blev det: