Som vanligt när jag hälsar på föräldrarna så ska det hinnas med så himla mycket och den här gången ännu mer, vilket betyder att bloggandet blir lidande.

Är uppe i en möblering hemma som Akilles troligen har väntat på. Han älskar nämligen att ligga ihopkrupen på ryggsödet på soffan lutandes mot väggen. Hade inte sofforna mot någon vägg innan så det har inte gått. Så vem tror ni hoppade upp där direkt och återtog sin favoritplats?! En mycket nöjd kisse :P

Vaknade för en dryg halvtimme sedan, men inte är jag piggare för det. Har varit en lång natt med passning. Min lilla kisse Akilles har nämligen varit dålig i magen. Eftersom han är långhårig så betyder det dusch efter varje toalettbesök. Det i sin tur betyder att jag knappt sovit i natt. 

Nu verkar det i alla fall som att det är bättre, men vill inte ropa hej förrens han har varit på toaletten igen.

Jag och mamma var och besökte Dans Zooligiska idag eftersom det firas Kattens dag där idag och imorgon. Vi passade även på att vara med och tävla lite.

Till akilles köpte jag ett par råttor och så blev det även denna:

Var lite tveksam till hur min fegis till katt skulle acceptera denna konstiga leksak...

...men den godtogs direkt!

Det var under lite speciella omständigheter som min ögonsten Akilles kom till mig.

Efter en jobbig tid med problem med katter (sjukdom, ville inte var innekatt mm) så kände jag att det fick vara nog. Ett helt år var jag utan katt tills jag kände att jag var redo att göra ett nytt försök.

Genom blocket.se så tog jag kontakt med en person från grannkommunen och vi bestämde att jag skulle komma förbi och titta på katterna som var kvar. Det var två svarta, exakt likadana hankatter. När jag kom in i lägenheten så möttes jag av skarp lukt av gammalt kattkiss. Det jag såg av lägenheten var mest köket och det såg förjävligt ut. Gammal, ingrodd disk överallt och det hade nog inte städats på flera månader. Allvarligt, tv-programmet Rent hus hade behövt komma dit.

Kattungarna var mer vilda än tama. Inte ens ägarna kunde får tag på dem utan att jaga dem, så någon mänsklig kontakt hade de inte fått och de fick gå vart de ville. Jag kände så starkt att jag var tvungen att rädda åtminstone en av kattungarna och eftersom de var identiska så valde jag den som var minst vild. Hade jag bara haft råd så hade jag räddat den andra också.

Akilles 3 ½ månad.  

När jag kom hem så fick jag jobba extremt hårt för att vinna Akilles förtroende. Jag fick tvångshålla honom en liten stund varje dag, så att han fick vänja sig vid mänsklig kontakt. Det låter kanske dratiskt med det var det som krävdes. Men jag fick även låta honom närma sig mig och till slut blev han tuffare och tuffare. Då var lekar ett sätt att komma honom ännu närmare. Mitt hårda arbete gav utdelning för nu kan jag knappt gå på toaletten utan att han följer med!